Frågor och svar om elnätsavgiften

Prisökningen har sin förklaring i ökade kostnader. I huvudsak genom att vi investerar mer samtidigt som både entreprenörs- och materialkostnader ökat. Även ökade räntekostnader samt ökade kostnader för överliggande nät bidrar till prisökningen.

Effektavgifterna (årseffekt-, månadseffekt- och högbelastningseffektavgift) höjs medan överföringsavgifterna sänks eller lämnas oförändrade för samtliga tariffer utom tariff N2 där överföringsavgiften höjs med 1 öre/kWh.

Tariffen ger goda ekonomiska incitament för ett mer effektivt nyttjande av elnätet. Som kund kan ni genom att styra ert effektuttag till tider då elnätet är mindre belastat eller fördela effektuttaget över tid i hög grad påverka elnätskostnaden med bibehållen volym. Det är hur mycket effekt som används samtidigt och när på dygnet, som till största del avgör hur hög elnätskostnaden kan bli.

Att minska och jämna ut belastningstopparna (dvs effekten) och därmed uppnå en jämnare belastning i elnätet. Den ökade efterfrågan och kraftiga elektrifiering som pågår i samhället riskerar att leda till kapacitetsbrist i elnäten och eftersom både ombyggnation och förstärkning av elnätet tar tid blir det extra viktigt att minska belastningstopparna och använda existerande elnät så effektivt som möjligt.

Ett effektivt användande av elnätet bidrar till att samhällets elbehov kan tillgodoses till en så låg kostnad som möjligt, bland annat genom att nätförstärkningar kan senareläggas eller undvikas helt.

• Vi möjliggör för våra kunder att fasa ut fossila bränslen och ersätta dem med el.
• Vi ansluter förnybar elproduktion till elnätet. Under 2024 har vi anslutit Älgkullens vindpark och mer än 150 solcellsanläggningar.
• Vi använder nya tekniska lösningar för att säkerställa ett robust och tillförlitligt elnät.
• Vi arbetar proaktivt med planering av kapacitetshöjande investeringar tillsammans med våra kommuner för att möjliggöra tillväxt.
• Vi ökar investeringstakten för att möta det ökade behovet av el inom Västerbergslagen.

Vi ökar investeringstakten rejält för att möta den ökade efterfrågan på el. Diagrammet visar VB Elnäts genomförda och planerade investeringar under åren 2011–2036 i elnätet.

Nej, Energimarknadsinspektionen är den tillsynsmyndighet som kontrollerar att elnätsavgifterna är skäliga och beslutar om en på förhand bestämd intäktsram för varje elnätsföretag att förhålla sig till. Detta kallas förhandsreglering och regleringen sträcker sig över en period om fyra år i taget. Intäktsramen ska säkerställa att kunderna får betala ett skäligt pris och samtidigt skapa förutsättningar att bedriva elnätsverksamhet på ett ändamålsenligt sätt.

Alla elnätsföretag har olika förutsättningar. Till exempel kan elnäten vara av olika ålder, det är olika långt mellan kunderna, terrängen ser olika ut och antalet kunder att fördela kostnader på varierar. För varje elnätsbolag räknas intäktsramar fram som styr exakt hur stor avgift just det elnätsbolaget får ta ut av sina kunder. Om ett elnätsbolag exempelvis lagt mindre resurser på underhåll och investering eller haft många/långa strömavbrott kan det resultera i en lägre tilldelad intäktsram och bolaget behöver då sänka sina intäkter och därmed elnätspriset. Om ett elnätsbolag i stället investerar, bygger robust elnät och därigenom förbättrar leveranskvaliteten leder det till en högre intäktsram och möjlighet att ta ut ett högre elnätspris för att säkerställa fortsatta investeringar.

Nej, själva anslutningen bekostar kunden själv. Däremot får vi alla bidra till de ökade krav elnätet ställs inför i form av kapacitetshöjande åtgärder, digitalisering och automatisering.